|

Kromosomfel kan förklara fall av ADHD
En amerikansk-brittisk forskargrupp har lyckats
hitta ett område på kromosom 16, som med allra största säkerhet innehåller
en gen för det vanligaste barnpsykiatriska handikappet, ADHD.
Det är det hittills
starkaste sambandet mellan ärftlighet/gener och risken att ett barn ska
utveckla ADHD. Enligt forskarnas beräkning kan den nya riskgenen medverka i
så mycket som 30 procent av alla ADHD-fall. De fåtal ADHD-gener som tidigare
identifierats har enbart kunnat knytas till tio procent eller mindre.
- Forskarna bakom denna studie är mycket seriösa och
noggranna, kommenterar professor Christopher Gillberg vid Drottning Silvias
Barnsjukhus i Göteborg. Därför uppfattar jag dessa upptäckter som mycket
viktiga, även om de naturligtvis måste bekräftas av andra.
Identifieringen av
ADHD-regionen blir än mer spännande eftersom tre
tidigare genkartläggningar angett att samma kromosom-område innehåller en
gen med anknytning till den barnpsykiatriska sjukdomen autism.
- Det kan tyda på ett gemensamt genetiskt mönster
bakom båda dessa sjukdomar, säger Christopher Gillberg. Många av symtomen är
likartade och misstankarna om ett samband har blivit starkare.
Den nu aktuella
kartläggningen har gjorts i samarbete mellan forskare vid
Kalifornien-universitetet i Los Angeles (UCLA) och Wellcome Trust-institutet
i Oxford i Storbritannien.
Under fem år
har de samlat in och analyserat all genetisk information från medlemmarna i
203 familjer där två eller flera av syskonen har diagnostiserad ADHD. Ett
mödosamt och tidskrävande arbete där det handlar om att hitta genetiska
likheter och skillnader mellan familjemedlemmar med och utan ADHD.
Det nu utpekade området på kromosom 16 gav till sist
starkast utslag. Det innehåller mellan 100 och 150 gener. Ytterligare
analyser krävs alltså för att definitivt hitta den exakta genen.
Även om de
direkta orsakerna till ADHD inte är kända har ärftlighet länge pekats ut som
en viktig komponent. I mellan 50 och 80 procent av alla fall finns ärftliga
inslag och jakten på att hitta ADHD-gener är och har varit intensiv.
Hittills har ett fåtal gener som styr bildningen och omsättningen av
signalsubstansen dopamin i hjärnan kunnat associeras med ADHD, men effekten
av dem har varit liten.
- Den etablerade
uppfattningen att inte en enda utan flera gener samverkar och ger en
sårbarhet hos vissa individer, säger Christopher Gillberg. Andra faktorer i
omgivningen och uppväxtmiljö kan därefter öka risken för att ADHD utvecklas
eller tvärtom skydda.
Forskarna har också
identifierat ett antal risker för ADHD som ensamma
eller tillsammans med genförändringar ökar risken för ADHD, till exempel
rökning och hög alkoholkonsumtion hos mamman under graviditeten och
komplikationer i samband med förlossningen.
- Kartläggningen av det genetiska sambandet är
oerhört viktigt, säger Christopher Gillberg. Framförallt ökar det kunskapen
om bakgrunden till ADHD och förhoppningsvis också i detta fall autism. Och
på längre sikt kan vi utveckla bättre behandlingsmetoder.
Studien publiceras i dagens
nummer av den medicinska tidskriften American Journal of Human Genetics.
Inger Atterstam (publicerad i Svenska
Dagbladet 2002 – 10 – 22).
För att komma till American Journal of Human Genetics, klicka här nedanför:
http://www.journals.uchicago.edu/AJHG/

|